Bjuvs kommun är en av många som tagit beslutet att medverka i projektet Familjer mitt i livet. Marina Asplund, enhetschef på Hälsofrämjande och förebyggande enheten i kommunen, tycker att projektet ligger helt rätt i tiden:
–Stödet runt familjerna tidigt i sjukdomsförloppet säkerställer att de får så bra livskvalitet som möjligt. Den här modellen med familjeläger och digitalt anhörigstöd och olika event vill vi verkligen vara med i. Min personal kommer att bemanna när det behövs både under familjehelgerna och i de digitala anhöriggrupperna.
Bjuvs kommun var snabb att gå med i projektet. I den skånska kommunen arbetar man redan mycket aktivt med att fånga upp personer tidigt efter ett sjukdomsbesked:
–Mitt kognitiva team gör mycket hembesök. Det gäller att fånga upp personer tidigt så att vi fattar rätt beslut och så att de upplever att det finns uppbackning från olika professioner, men också att de känner att de inte är ensamma, säger Marina Asplund.
I Bjuvs kommun arbetar man mycket tätt både med de tre vårdcentralerna och den kognitiva enheten i närliggande Ängelholm. Arbetet regleras i en samverkansrutin. Parterna ses en gång per termin, har kontinuerlig mejlkontakt och de anställda i Marinas kognitiva team besöker också vårdcentralerna då och då.
–Vi säkerställer på olika sätt att den som fått ett sjukdomsbesked ska kunna få kontakt med det kognitiva teamet. Personalen på vårdcentralerna frågar om patienten vill att vi ringer upp, eller så får han eller hon en broschyr om vår verksamhet. Vi har bestämt att ingen ska falla mellan stolarna, säger Marina och berättar att man på vårdcentralerna också arbetar aktivt med att informera om vad kommunen erbjuder. Det kan vara träning i ett tidigt skede av sjukdomen, föreläsningar för anhöriga eller dansträning.
Just nu ägnar Marina en hel del av sin tid åt det nya dansprojektet ”Dansa hela livet” som startade i oktober.
–Det började med att jag såg ett filmklipp där Alzheimerfondens ambassadör dansaren Tobias Karlsson intervjuade två tjejer och frågade hur deras pappa som var demenssjuk mådde. Tjejerna svarade ’han får stor effekt efter gymet – då är han mer som innan’. ’ Oj, sa Tobias – tänk då vad dans skulle kunna göra’. Jag kunde inte släppa det han sa utan mejlade honom, berättar Marina Asplund, enhetschef för en hälsofrämjande och förebyggande enheten i Bjuvs kommun.
Dans är inget nytt för Marina Asplund, som jobbat med demensfrågor och i kognitiva team i 25 år. Hon tog tidigt in dansen i sitt hälsobefrämjande arbete:
– Jag har sett så positiva effekter av dans, sett vad det kan göra med människor. Man blir glad när man känner sig välkommen i ett sammanhang. Man lär sig nytt, tränar hjärnans muskler, det gör en glad när man får in stegen, balansen blir bättre – man ser jättestor skillnad, säger Marina som själv dansar både linedance och zumba och gärna också ute på dansställen.
Marinas och Tobias första gemensamma dansprojekt 2023, ”Låt oss dansa”, riktade sig till personer med en demenssjukdom och deras anhöriga och blev en succé. Efter dansprojektet startades träningsgruppen, ”Låt oss träna”, med 75 minuters träning varje måndag, som nu funnits i tre år. Deltagarna är med utan biståndsbeslut och utan någon kostnad.
Nu är Marina och Tobias inne på sitt sjätte dansprojekt tillsammans. Det senaste heter – ”Dansa hela livet” – och riktar sig till seniorer i alla åldrar.
Bakgrunden till projektet var att flera kvinnor i det tidigare dansprojektet varit ute och dansade på lokal och tröttnade på att vänta på att bli uppbjudna. Det fanns inte tillräckligt många män. Tanken dök upp – varför skapar vi inte solo-danser så att vi kan dansa själv och inte behöver en danspartner?
–Vi bollade med Tobias och sen kopplade vi in Medborgarskolan Syd för att se om vi kunde ansöka om pengar till ett projekt, berättar Marina.
Projektet har beviljats fyra miljoner av Allmänna Arvsfonden och Postkodlotteriets Stiftelse och kommer att pågå under två år. Bland samarbetspartners finns Alzheimerfonden, PRO och Folkparken i Billesholm.
–Tobias kommer hit en gång i månaden och vi har tre olika dansgrupper som dansar varje vecka. Det handlar om att samskapa danser som bugg och foxtrot som kan fungera att dansa solo. Första gången var deltagarna lite tveksamma och undrade ’vågar vi säga något’, men Tobias är så inbjudande och skapar en så behaglig miljö, berättar Marina.
En forskare från Kristianstad högskola är också inkopplad i projektet. Hon kommer att undersöka hur samskapandet av danser fungerar men också titta på hur den deltagande personalen från kommunen och Medborgarskolan påverkas av projektet. Ännu ett fokusområde är de seniorernas hälsa. Hur påverkas den och deras välbefinnande av dansen och av att befinna sig i ett sammanhang? Hur är det med deras balans och hur väl har de tagit till sig FINGER-modellen som de fått information om?
Projektet låter fantastiskt. Vad hoppas du att det ska komma ut ur det?
–Till att börja med ska våra dansare testa de nya danserna på dansbana under vår Seniorfestival i Bjuv den 15 juni. Så fort att vi har skapat modellen ska den testas i fyra andra skånska kommuner, sedan påbörjar vi spridningsarbetet och går ut och berättar hur modellen är uppbyggd och delar med oss av dansfilmer. Det är en helt ny kultur som ska skapas i Sverige, avslutar en entusiastisk Marina.