Malin Birath, metodutvecklare i Göteborg: ”Nu händer något jättestort”

 För tjugo år sedan var Malin Birath en av två anställda demenssjuksköterskor i Göteborg som på den tiden hade 21 stadsdelar. Nu har hon precis fått en ny tjänst som metodutvecklare – en av tre tjänster som inom Hälsofrämjande och förebyggandeverksamheten kommer att ha fokus på kognitiv svikt och demenssjukdomar i Göteborgs stad.

-Uppdraget som är brett är under utformning. Det handlar både om att förebygga kognitiv sjukdom, demenssjukdom och öka kunskapen i samhället för att underlätta för dem som lever med demenssjukdom. Vi behöver bli bättre på att fånga upp personer i ett tidigt skede, för att man skall kunna leva ett så gott liv som möjligt.

Det har tagit lång tid att komma hit. Varför?

–Det är mognadsfråga – i dagens samhälle har vi mer kunskap om de kognitiva sjukdomarna, demenssjukdomarna och förstår betydelsen av att kunna fortsätta att vara aktiva i våra liv även efter diagnos. Vi är också mer medvetna om vår hälsa och vill veta vad vi kan göra själva för att må bra som möjligt. Ju mer kunskaper som finns i samhället desto lättare blir det för personer med demenssjukdom och för anhöriga. Man kan fortsätta med att träffa släkt, vänner och fortsätta med sina intressen man har sedan tidigare. Välfärdsutmaningen, att fler blir äldre motiverar också till hälsofrämjande och förebyggande åtgärder med fokus på hjärnhälsan.

Malin Birath menar det som händer nu är jättestort:

– Medvetenheten i samhället ökar i snabb takt. Personer med demenssjukdom och anhöriga förekommer mycket mer i medierna idag, man pratar mer öppet och folk i allmänhet är mer uppmärksamma på att sjukdomarna finns. Från att de första nationella riktlinjerna kom 2010 har vi idag ett helt paket med riktlinjer inom området och vi har ett nationellt kompetenscenter, Svenskt Demenscentrum.

När Malin tycker att det känns trögt brukar hon kasta ett öga i backspegeln och konstaterar att det hänt mycket på tjugo år. Kompetensen inom äldreomsorgen har ökat. I Göteborg finns idag ett stort antal medarbetare med spetskompetens inom demensområdet. Inom kommunens hälso- och sjukvården planeras för kompetensteam med inriktning på demens i varje stadsområde och nu finns alltså tre helt nya tjänster (en hennes egen) som skall arbeta hälsofrämjande och förebyggande och i tidigt skede.

-Vi bygger utifrån det standardiserade insatsförloppet med sikte på att alla ska få rätt insats i rätt tid. Det gynnar alla; personen som lever med demenssjukdom, anhöriga och samhället i stort, säger Malin och tillägger:  

-Allt fler kommuner arbetar idag med aktiviteter som är bra för hjärnhälsan utifrån Miia Kivipeltos FINGER-modell, en forskningsbaserad metod för hälsosam livsstil.

Malin Birath ser att det händer mycket positivt i utvecklingen mot ett mer demensvänligt samhälle och är mycket positiv till familjehelgerna i Ånnaboda som hon varit med på tre gånger.

–Det går inte att beskriva. Det är så starkt, så lärande och så underbart att få använda sin kompetens och medmänsklighet. Den kunskap och erfarenhet vi får under familjehelgerna går inte att läsa sig till i en bok.

Under helgerna kan Malin använda sin långa erfarenhet av att möta personer med demenssjukdom och anhöriga såväl i tidigt som sent skede av sjukdomen.

–Som anhörig ser man vad den sjuke har förlorat och sörjer det vilket ibland kan göra det svårt att uppmärksamma de resurser personen med diagnos fortfarande har kvar. På lägret kan vi lyfta och stärka personen med demenssjukdom samtidigt som vi försöker möta de anhöriga där de befinner sig just då. Det kan vara tusen saker, det kan handla om att behöva acceptera att man måste ändra på något hemma som till exempel hur man sover. Det kan vara utmanande att dela på sig men sömnen är avgörande för att man ska orka.

Malin tycker att de avslappnade formerna under familjehelgerna är så stor del av att de är så uppskattade och ger så mycket. Att prata med en person som är sjuk eller en anhörig under en frisbeerunda eller en promenad är något helt annat än att boka en tid hos kommunen mellan åtta och nio.

–Det blir bara naturligt att man öppnar sig, det blir en helt annan ingång, andra möten, kommer fram helt andra saker än om man bokar ett möte,

 Vad tror du att familjer mitt i livet har störst behov av?

–Ett mer sammanhållet stöd som familj – att man ser hela sammanhanget och skapar ett team runt familjen så att de kan må så bra som möjligt. För det krävs en bred kompetens, medarbetare som har kunskaper också kring situationer som kan uppstå på arbetsplatser, sjukskrivning och ekonomi. Vi behöver också använda  SIP (samordnad individuell plan) som är ett samverkansverktyg mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten) mer än vi gör idag.