-Det är fantastiskt mycket som händer nu - en jättespännande tid inom Alzheimerområdet, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare i klinisk kemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Henrik Zetterberg är världsledande inom forskningen kring diagnostisering av demenssjukdomar i ett tidigt skede vilket gör att han ofta är på resande fot runt om i världen. Den här gången når vi honom på telefon cyklandes mellan två laboratorier i staden Madison i Wisconsin.

- Det är en gullig universitetsstad med 350 000 invånare som ligger mellan de två sjöarna Mendota och Monona och ser svensk ut. Imorgon ska det nog bli snöstorm, berättar Henrik från cykelsadeln.

Sedan november har han en gästprofessur vid University of Wisconsin-Madison och delar sin tid mellan den amerikanska staden och Göteborg. De både universiteten har ett etablerat samarbete sedan 2010. Ett led i samarbetet har varit att bygga upp ett labb där man bedriver forskning kring biomarkörer, mätbara indikatorer, som används för att diagnosticera sjukdomar.

-Som forskare är det svårt att ta sig fram enbart på svenska och europeiska anslag så man måste vara lite taktisk. Den stora amerikanska finansieringen görs idag inom USA:s gränser och då måste man vara aktiv här, och det är jag nu till femtio procent, berättar Henrik.

Hur ser du på utvecklingen av forskningen inom ditt område just nu?

-Det är en jättespännande tid. I Göteborg har blodtester för Alzheimers sjukdom nu införts som klinisk rutin. Det är fantastiskt att vår forskning kommer patienterna till del.

-Här i Wisconsin har vi startat ett projekt för att identifiera biomarkörer för proteinet TDP-43. Det faller ut i inne i hjärnans nervceller hos patienter med pannlobsdemens och ALS, men även hos 20-30 procent av personer med Alzheimers sjukdom. Idag har vi inga riktigt bra biomarkörer för att identifiera TDP-43. Vi arbetar för att hitta sådana och samarbetar i projektet med Göteborg.

Frågan är när Leqembi kan bli tillgängligt i Sverige?

- Ja, det är lite konstigt att vi i Sverige och Europa ligger efter i att implementera läkemedlet i kliniken (och lite ironiskt, nästan, med tanke på att läkemedlet uppfanns i Sverige, till del med skattebetalares pengar), men den positiva sidan finns att vi kan lära oss av USA och andra länder. Amerikanarna är bra på att dela med sig av sina erfarenheter. Här har de blivit bättre på att diagnostisera och hantera biverkningar som hjärnsvullnader och veta hur man till exempel ska dosreducera.

-Det är viktigt att vi selekterar de patienter som får Leqembi. Läkemedlet får inte ges till person med kärlrisk (hög sannolikhet att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt eller stroke). Leqembi är ingen mirakelmedicin – vi ska inte ge falskt hopp – men vi vet att den tar bort de amyloida placken och att den också minskar tau-patofysiologin vilket är ganska fantastiskt.

På en stor Alzheimerkonferens i somras berättade läkemedelsbolaget Roche om sin nya kandidat trontinemab. Den har i en fas II studie visat förbluffande bra effekt och försvinnande låg frekvens biverkningar.

–Ja, det är en anti-amyloid antikropp med en påkopplad domän, en så kallad brainshuttle, som hakar på transferrinreceptorn (TfR) och kan ta sig in i hjärnan över blod-hjärnbarriären i högre koncentrationer. Behandlingen blir säkrare och man får nästan inga biverkningar. Det är en ganska stor grej men läkemedelsbolaget Roche beräknar att det kan ta sex år innan det kan finnas på marknaden.

Vad tycker du annars är hetast just nu inom ditt forskningsområde?

-Det pågår forskning kring något som kallas för gamma-sekretas modulatorer. Det är små molekyler, som tas som tabletter, som minskar plackbildning och även kan ha effekt på redan bildade amyloida plack. Det är primärt en preventiv behandling som man ska ta 15-20 år innan sjukdomen bryter ut och går att jämföra med statiner, som patienter med risk för hjärt- och kärlsjukdomar tar för att sänka blodfetterna.

-Samhällsekonomiskt skulle det vara gynnsamt och enkelt men att designa en studie där man undersöker patienter under 20-30 års tid är inte så enkelt. Men jag tror på approachen - att förebygga de amyloida placken och tycker att det är modigt av bland annat det svenska bolaget Alzecure att fullfölja det här spåret.

Hur ser du på kunskapsnivån om Alzheimers sjukdom i samhället idag?

-Folk har blivit bättre på att snappa upp vad det är för sjukdom men vi måste hitta sätt att göra det lättare att leva med Alzheimers sjukdom. Tänk bara på när du ska göra bankärenden idag, alla koder man behöver och det går knappt att få någon hjälp. Det borde finnas någon form av digital hjälpreda som gör sådana här saker enklare. Det finns många aspekter som gör att demenssjukdomar skiljer sig mycket från våra andra folksjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.